fredag, oktober 13, 2006

Inte min dag

Det ar alltsa inte min dag idag.

Borjade med att jag precis hann skriva fardigt en artikel som skulle lamnas till GP idag, innan batteriet tog slut pa min laptop pa taget fran seoul till tempelstaden Gyeongju. upptackte nar jag kom fram och skulle sanda texten att sladden har jag glomt pa vandrarhemmet i Seoul. BAJS.

Akte ut till ett tempel som ska vara jakligt fint men tog mig forst upp till en beromd buddhagrotta som visade sig kosta skjortan och var tidernas flopp, och bussen tillbaka gick skitsent sa jag missade templet.

Skyndade mig som fan tillbaka till jarnvagsstationen for att hinna med taget till min hospitalityvard, slet ur vaskan ur boxen och skulle kopa biljett nar det visade sig att taget gick mycket senare an jag fatt veta av biljettgubben tidigare.

Forsoker ringa killen jag ska bo hos men han svara givetvis inte pa mobilen, och hemma ar bara mamsen hans som inte kan ett ord engelska.

Sa nu sitter jag har pa jarnvagsstationen, fast med en ryggsack som ar skittung eftersom jag har en helt oanvandbar dator i den och vantar pa ett tag som gar till ett stalle dar jag inte har nagon som moter mig. Satans jetlaggad och skithungrig ar jag ocksa. Och rapar vitlok sedan lunchen.

Kanner mig granslost frustrerad anda tills poletten trillar ner - det ar fredag den trettonde.

Jag sager som min mor: allt ar precis som det ska vara just nu. Amen.

For ovrigt ar folk festliga har, alla sma barn i skoluniform staller sig 15 cm ifran mig och stirrar jarnet, vinkar och sager "hello hello" eftersom jag ar den enda vitingen i stan. Blev paraggad av en fjortis i slips som sa "You pretty. How old you are?" och borjade skratta hysteriskt nar jag sa som det var. Jag far val se det som en komplimang - han trodde att jag var yngre.

Har annars rakat ut for nagra arga frukttanter som slet tillbaka pasen nar jag vagrade betala en dollar per mandarin, och gjort en nyttig betraktelse: Koreanerna ma leva ett hektiskt liv, men da och da satter de sig pa huk mitt i tillvaron. For att vanta pa bussen eller gron gubbe, titta pa gryningen eller lasa tidningen.

Det tycker jag ar fint. Kanske vore vi svenskar mindre utbranda om vi satte oss pa huk lite nu och da och sag varlden i ett nytt perspektiv. Tal att testas.

Mer sen. Nu ringa killen igen. Om inte annat far jag val prova igen efter midnatt, da det ar lordag den 14:e.