Mitt första jordskalv

.. Upplevde jag igår!

Spännande, spännande.

This is how the story goes: Jag satt och knattrade i min kontorskub när hela huset plötsligt röt till. Det kändes ungefär som om någon smällde igen en stor, fet betongdörr riktigt, riktigt hårt på våningen under.

Det gick så snabbt att min hjärna sa sig: "Var det ett jordskalv? Nä, det var för kort" i två millisekunder, innan folk reste sig ur sina kuber och konstaterade extatiskt att jo, det var det. En vänlig kollega som förstod att jag aldrig känt ett innan önskade genast "Happy earthquake!"

En halv minut senare kunde man läsa på Amerikas regerings jordbävningshemsida att skalvet mätte 3,4 på Richterskalan, med epicentrum i Berkeley 2 mil härifrån.

... Så jag skickade ett meddelande till skåne-Eva som jobbar bibliotek mitt i epicentrum, varpå hon berättade att skalvet där varit så kraftigt att folk börjat skrika och sprungit och hukat sig under närmaste dörrpost. Då blev jag lite avundsjuk (men säg inte det till mamma).

Igår var dessutom dubbeldebut: jag gjorde mitt första radioframträdande!

Urk, urk. För er som inte vet: jag lider av smurf-röst OCH radiofobi. Kombinationen är ingen hit, om man säger så.

Det var den trevliga podcast-editorn Charles som tvingade mig gå in i studion för att svara på frågor om min senaste artikel, vilken handlade om ett ögonblickligt kokaintest. Jag kände traumat ta över min kropp så fort jag satte mig ner i stolen, fixerade blicken på en distinkt punkt i taktrakten och låste axlarna i en klassisk nervositetspose.

Resultatet kan ni höra här:

Min podcast-debut

Om ni spolar fram till mitten av inslaget och hör en heliumpumpad mumie som pratar om knark med ett kvastskaft i ändalykten, så är det jag. Om ni undrar varför betoningarna är lite lustiga så är det för att editorn har klippt bort mina "uÖööööh", [suck] och "Eeeerh - glarghh" emellanåt.

Så här i retrospekt var det faktiskt ganska kul ändå, även om Charles poängterade att nästa gång fick jag gärna titta på honom istället för i taket, samt andas då och då. Ska försöka med det.

Tja, vad mer? Nyss hemkommen från en trevlig kväll med gratis rödvin, sushi och jordgubbar på Ciscos bekostnad. Förra veckan var det Yahoo som bjussade. Tufft liv det här, att vara IT-reporter i Kalifornien...

För att understryka det infogar jag en bild från söndagens strandpromenad. Det var jag, femhundra överlyckliga hundar och ett tiotal skärmflygare. Gud vad härligt att det går så lätt att ta sig ut i naturen härifrån!

Själen blir lycklig av havsbris i håret.